EnglishSamtal: Kulturentreprenörerna bakom de nya konsthallarna
Skrivet av Tobias Nielsén / / Nyheter
Vi ställde några frågor till en av våra favoritforskare, professor Lars Lindkvist vid Linnéuniversitet, och som är aktuell med boken ”Avtryck – Kulturentreprenörer, konsthallar och mecenater” tillsammans med David Calås. I boken får vi följa med grundarna av 18 stycken konsthallar, både på landsbygden och i storstäderna, om deras drivkrafter och hur de har gått till väga för att skapa dessa platser. Lindkvist är till vardags professor vid Linnéuniversitetet där han forskar kring organisation och ledarskap inom verksamheter med flera olika typer av intressenter.
Boken kan beställas via Volante, Adlibris och Bokus.
Vem ska läsa boken?
Man kan läsa boken utifrån flera perspektiv och den riktar sig till studenter, beslutsfattare, blivande kulturentreprenörer och verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna och inte minst de kulturintresserade besökarna till konsthallar och konstmuseer.
Berätta om bakgrunden — varför började ni forska om detta område?
I samband med boken Kulturens kraft för regional utveckling intresserade jag mig för vad som låg bakom uppkomsten av Virserums Konsthall och de skillnader och likheter som gick att se med framväxten av VIDA Konsthall på Öland och Vandalorum i Värnamo. Vi (Lars och David reds. anm.) hade sett att flera konsthallar och konstmuseum vuxit fram framförallt utanför storstäderna. Därmed kom vi in allt mer och djupare på det outforskade området: Vad är det som driver kulturentreprenörerna bakom de privata konsthallarna som vuxit fram under de senaste 20 åren? Hur grundades dessa och varför blir de allt fler? Skiljer sig kulturentreprenörerna från andra entreprenörer?
Vad förvånade er när ni har fördjupat er i dessa historier om hur de privata konsthallarna vuxit fram?
Det har varit flera saker som har varit intressanta. Det går inte att säga att det finns en modell, ingen resa har varit den andra lik. En intressant dimension är att flera av konsthallarna inte har startats av entreprenören utan har ofta varit i par utifrån olika typer av relationer däribland makar, släkt, vänner. Vidare har vi kunnat se att ekonomin är en drivkraft men också att ett självförverkligande och filantropi har spelar en viktig roll i varför de startar konsthallarna.
Ni skriver i boken att en bidragande faktor till att privata konsthallar startas är att ”ett engagerat näringsliv och privata kulturentreprenörer ser möjligheter att agera när kommuner och regioner förhåller sig passiva.” Innebär det att det offentliga kan luta sig tillbaka – konstinstitutioner får vi ändå?
Avgörande för framtida konst- och kultursatsningar är vilket utrymme som kultur- och bildningsideal får i samhället. Ett delaktigt näringsliv och icke-offentliga satsningar inom konsten bör ses som berikande och vitaliserande för kulturlivet. Att privata och ideella resurser mobiliseras bör därför inte ses som en ersättning för, utan som ett komplement till offentliga satsningar.
Du har forskat länge kring entreprenörskap. Vad förenar respektive särskiljer kulturentreprenören från andra entreprenörer?
Kulturentreprenörskap handlar inte främst om att profitera på konsten, utan om skapandet av kulturella värden. Däremot är en av många utmaningar för kulturentreprenörer att skapa ekonomiskt hållbara former för verksamheten, annars kan de inte försäkra sig om dess bärkraft och långsiktighet.
Kan ni ge några råd till den kulturentreprenör som går i tankar om att starta en konsthall? Och till den kommunala tjänsteman som eventuellt får idén presenterad för sig?
En utmaning för blivande kulturentreprenörer är att vinna legitimitet för sina satsningar och skapa en förståelse för de olika värdena, det vill säga de estetiska, ekonomiska och samhälleliga. Här är det viktigt att entreprenören visar på möjligheterna för kommunmedborgarna att verksamheten är närande och inte tärande.
En lärdom för kommunala tjänstemän är att processen tar tid, men att det är viktigt att vara modig och våga göra investeringar som höjer attraktionskraften. Tänk på att djärva och unika satsningar som sticker ut lönar sig. Utvecklingen till en kulturplats är, och måste vara, en fortgående process. Ett kontinuerligt, kommunalt engagemang är viktigt.