Effekter: orsak och verkan – Filmrabatter | 6

Skrivet av Volante / 22 juli 2010 / Research

Vad motiverar satsningar på filmproduktioner med offentliga medel? Ett svar handlar om kulturella orsaker, men vi har också konstaterat att flera stödformer inte inriktar sig mot innehållet eller slutresultatet, utan endast på produktionen och aktiviteterna under denna, liksom på att skapa en ”fejkmarknad”.

FN-organet Unescos chef Koïchiro Matsuura sa apropå Nollywood – men sammanfattar över huvud taget varför så många länder har stödsystem för film:

”Filmproduktion är ett strålande exempel på hur kulturella näringar, såsom ursprung och drivkraft för identitetsskapande, värden och symboler, kan fungera som dörröppnare för dialog mellan och förståelse för olika människor. Men också på dess betydelse för ekonomisk tillväxt och utveckling.”

Vilka stödformer som väljs bör följaktligen styras av vad som är målen med stöden: är det för att stimulera filmbranschen, turism eller konstnärliga satsningar? Nedan sammanfattar vi i några punkter och utvecklar ytterligare på följande sida:

• Stöd med nationella kriterier, både vad gäller aktivitet och innehåll, bidrar till att stärka inhemsk film och på så sätt korrigera mot utländsk – eller amerikansk – dominans.
• Stöd med konstnärliga eller kvalitetsinriktade kriterier finns för att stödja en viss typ av film. Andra kriterier kan också finnas, till exempel mångfald, genus eller barn och ungdom.
• Stöd som kräver konsumtion på platsen eller i landet syftar till att stärka lokal aktivitet, antingen generellt eller i filmbranschen specifikt. Dessa åtgärder tillskrivs ofta ytterligare ett syfte, nämligen att produktionen skapar turism även efteråt. ”Sagan om Ringen”-trilogin är det vanligaste exemplet, men även ”Arn”-filmerna.
• Stöd som möjliggör skatteavdrag eller som ökar eventuell vinst med målet att stimulera privata investeringar i film.

Målen med filmstöd kan således utgå från såväl kulturella som ekonomiska skäl. De är inte heller ömsesidigt uteslutande. En ”kvalitetsfilm” leder inte sällan till god publik och därmed ökade möjligheter för turism eller generell marknadsföring av platsen. Däremot är det inte givet att alla filmer leder till turism eller ens önskvärd marknadsföring av platsen – filmen kan ju ge en dålig bild av en plats. Inte desto mindre bör helhetseffekten betraktas utifrån filmstödet och inte bara enskilda delar, var för sig.
Vissa stödformer är dock bättre än andra för olika effekter. En hel del regioner och länder konkurrerar om utländska filmproduktioner för att generera turism och stimulera de lokala produktionsmiljöerna.

Produktionsbolagen vet i de fallen att det är bästa möjliga villkor till minsta möjliga krav som gäller, och ställer öppet frågor om kollektivavtal och rabatter. Det är i många fall produktioner som bara gör ett snabbt nedslag och sedan reser sin väg igen.

Några stödformer fungerar också bättre än andra i relation till olika delar av filmens produktionskedja. De incitament som utgår från att spendera pengar på plats relaterar främst till inspelningen eftersom många personer då är samlade.

En relevant fråga är alltid vad som bygger värde på sikt och vilken effekt som eftersträvas? Är det förstärkning av produktionsmiljöerna, fler inhemska filmer med starka produktionsbolag som äger stora delar av rättigheterna, starka distributörer som säljer redan färdiga filmer eller att bygga upp en turistdestination? Olika svar leder till olika stöd.

Att flera effekter uppstår har väckt frågan huruvida offentliga pengar ska prioriteras lika högt som privata i samband med återbetalning av satsade pengar. Ska offentliga medel i regionerna ha samma avkastningsmöjligheter som privat kapital, när de dessutom får sin huvudmålsättning uppfylld – att det jobbas och konsumeras i regionen? Den konkurrensfrågan mellan offentligt och privat har inte minst varit aktuell i Sverige under den senaste tiden, mycket beroende på att Olsbergs utredning (2008) ifrågasatte att de offentliga, regionala pengarna prioriterade återbetalningar mycket starkt.

***
Det här är den sjätte delen i Volantes serie Filmrabatter om hur olika länder i europa arbetar med stödsystem för filmbranschen. Serien bygger på rapporten ”Allt Räknas – Om rabatter och erbjudanden till filmproduktion i Europa” som producerats av Volante på initiativ av Filmregion Stockholm – Mälardalen hösten 2009.