EnglishHållbarhetstrappan
Skrivet av Joakim Sternö / / Research
På Volante har hållbarhet varit en fråga som under lång tid har engagerat oss och varit en drivkraft i det vi gör här. Särskilt har vi varit involverade i projekt som berör frågor kring social hållbarhet och framför allt kulturens betydelse för detta. Våra projekt utgår ofta ifrån en strategisk nivå genom att beskriva hur kultur och kulturellt deltagande på olika sätt kan bidra till bland annat social sammanhållning, integration, platsidentitet och användas som en metod i stadsutvecklingsprocesser. Ett intresse här har också varit att försöka förklara detta i ekonomiska termer för att beslutsfattare verkligen ska förstå kraften i detta.
Under hösten har vi börjat fundera mer på hela hållbarhetsbegreppet och hur det skulle vara möjligt att underlätta för företag att arbeta mer med denna fråga. Vi upplever att det kan finnas vissa trösklar för företag, särskilt för små och medelstora, att arbeta med frågan på ett mer aktivt sätt. Att veta vad de ska göra, hur de börjar och vad nästa steg skulle kunna vara?
De finns givetvis en mängd olika certifieringar, märkningar och guider kring hållbarhet. Dessa typer av styrmedel är däremot inte sällan komplicerade och kräver en avancerad förkunskap, vilket gör det särskilt svårt för mindre företag att applicera dem på sin egen verksamhet.
Vi har börjat fundera kring en modell som skulle kunna underlätta för företag att gradera olika typer av insatser i olika steg. Där ett första steg handlar om de mest basala åtgärder som att exempelvis källsortera, till ett sista steg där hållbarhet är en drivkraft för företagets affärsmodell och -utveckling.
Vårt arbetsnamn för en sådan modell är Hållbarhetstrappan. Till utvärderingsmodellen skulle det även kunna kopplas ett självklassningssystem för företag att se på vilket trappsteg de själva ligger, för att hjälpa till i beslut om hur man kan utveckla sitt hållbarhetsarbete och ta nästa steg.
Vår inspiration kom ifrån arbetet med Designtrappan, ett koncept som vi tidigare utvecklat ihop med SVID. I metoden ingår både sätt att kategorisera företag i förhållande till Designtrappan, och att studera olika effekter och egenskaper, bland annat ekonomiska resultat och innovationsgrad.
Den modellen kommer ursprungligen från Danmark och går ut på att klassificera i vilken utsträckning företag använder sig av design, dess designmognad. Design på ett omedvetet sätt, som formgivning, som process eller som innovation och strategi. Vi gjorde tillsammans med SVID och Teknikföretagen en mätning utifrån denna modell där företag klassificerades enligt modellen och samkörningar gjordes mot hur det går för företagen. Ett resultat som visade att företag som arbetar med design på ett mer djupgående sätt också är mer lönsamma.
Vi har bara börjat med att utveckla Hållbarhetstrappan som en modell och inte landat i hur många steg som skulle behövas och vad exakt de skulle fånga in. Ett första förslag kan ses i skissen nedan. Vi ser fram emot att fortsätta utveckla den och kunna göra motsvarande mätningar som för designtrappan. Vi skulle säkert se intressanta resultat.
