Kulturens värden i Norrbotten

Skrivet av Joakim Sternö / 17 oktober 2013 / Research

Vi har avslutet ett intressant uppdrag om att utreda kulturens betydelse för tillväxt i Norrbotten.

I utredningen fick vi möjlighet att testa en ny metod för att mäta det ekonomiska värdet av kulturinstitutioner för medborgarna. Metoden hämtar inspiration från miljöekonomisk forskning och så kallade scenarioanalyser. Miljö-  och kulturområdet har gemensamt att värdena i stor utsträckning är immateriella. Komplicerat att omvandla till ekonomiska värden men nog så viktigt att försöka göra det då alternativet alltför ofta är att dessa värden förbises i de samhällsekonomiska standardkalkylerna. Vi har bland annat arbetet med miljöekonomerna på Enveco för att få inspel, liksom tittat på forskningen från Handelshögskolan i Göteborg.

I undersökningen genomförde vi en enkätstudie med invånare i Luleå där vi tar fasta på direkta värden och icke-brukarvärden. Det innebär de värden en kulturinstitution har för medborgare i deras liv oavsett om de själva utnyttjar verksamheten eller ej. Exempelvis är det många som ser ett stort värde av att en teater eller operahus finns i regionen eller staden där de bor, även om de sällan eller inte alls går dit själva.

Det finns alltså ett värde i att ha möjligheten att gå på teater eller opera om man en dag skulle vilja. Icke-brukarvärden handlar också om möjligheten för ens medmänniskor att gå på teatern och det finns ett värde i att bevara en kulturverksamhet för framtida generationer, på grund av kulturarv eller andra skäl. Den siffra vi kom fram till var att icke-brukarvärdet för Kulturens hus bland Luleåborna var ungefär 40 miljoner kronor per år.

Vad denna typ av mätmetod försöker fånga in är alltså vad en kulturverksamhet betyder för livskvaliteten av att bo och leva på en plats, vilket oftast är större än vad enbart biljettintäkterna redovisar.

Nyligen gjorde SVT ett inslag där de tar särskilt fasta på denna del av utredningen. Bland annat Elisabeth Lax, kulturchef vid Norrbottens läns landsting, intervjuas.

Den kvantitativa undersökningen är dock endast en del av utredningen. Utredningen består också av kvalitativa diskussioner kring kulturens olika värden och försöker ge en helhetsbild. Vi har utvecklat en modell för att synliggöra hur en mängd olika kulturella, sociala och estetiska värden kan kopplas även till ekonomiska värden. Nedan är en version av modellen som sätter fokus på kulturens betydelse för attraktivitet. Det vill säga hur kulturinvesteringar bidrar exempelvis till kulturella värden, vilket bidrar till att göra en plats mer spännande att bo på eller besöka och därmed stärker platsens attraktivit.

I utredningen bygger vi ut denna modell med än mängd olika värden och diskuterar deras koppling till varandra och hur de i vissa fall även är möjliga att mäta ekonomiskt. Läs mer och ladda ned utredningen här.

Modellen är en vidareutveckling av mycket som vi gjort tidigare, bland annat den populära rapporten för Svensk Scenkonst ”Kulturens värden och effekter”.