Kulturella och kreativa näringarna i Sverige
Skrivet av Volante / / Research
Vi har på eget initiativ tagit fram statistik över de kulturella och kreativa näringarna i Sverige. Rapporten går igenom utvecklingen mellan 2007 och 2010 och behandlar bland annat företagande, antal anställda, omsättning och förädlingsvärde. Rapporten jämför också mellan olika delområden och med andra branscher.
Det vi tycker är särskilt intressant med rapporten är att vi också jämför olika definitioner av de kulturella och kreativa näringarna med varandra. Vi har valt att göra detta då det alltför ofta refereras till sektorns utveckling utan att det tydligt framgår vad det egentligen är som avses.
Ladda ned rapporten, på svenska, för en fullständig diskussion.
Jämförelse mellan definitioner
I rapporten presenterar vi resultaten för de kulturella och kreativa näringarnas storlek och förändring utifrån två olika definitioner som uppmärksammats de senaste åren. Jämförelser görs även med några andra internationellt uppmärksammade definitioner. Samtliga definitioner har anpassats till Europeiska klassificeringen av branschstatistik, NACE Rev. 2.
Den första definitionen är framtagen av European Cluster Observatory (ECO) som samlar information om europeiska kluster, klusterorganisationer och klusterrapporter. Observatoriet drivs av Handelshögskolan i Stockholm genom finansiering av EU:s generaldirektorat för näringsliv. År 2010 publicerade observatoriet en studie som jämförde de kulturella och kreativa näringarnas storlek och koncentration i olika europeiska regioner, ”Priority sector report: creative and cultural industries”, som sedan uppdaterades 2011.
Den andra definitionen är framtagen på uppdrag av EU:s statistikmyndighet Eurostat inom det tvååriga projektet ESSnet‑Culture (European Statistical System Network on Culture). Projektgruppen publicerade sin slutrapport i oktober 2012.
Figur 1. Förhållandet mellan ECO och ESSnet.
Lite förenklat kan man se det som att ECO:s definition behandlar de kulturella och kreativa näringarna medan ESSnets definitionen är något smalare och behandlar snarare kulturnäringar; men notera att det begreppet inte används i ESSnet-rapporten utan är vår tolkning. Figur 1 illustrerar hur definitionerna förhåller sig till varandra.
Utgångspunkten i dessa definitioner är att i första hand vara trogen den kärna av sektorer som brukar inkluderas när de kulturella och kreativa näringarna diskuteras. Skillnaden mellan ECO:s och ESSnets definitioner är att den senare bland annat inte inkluderar en del stödfunktioner som tryckerier och tillverkning av musikinstrument och inte heller programvaru-producenter. Dessa två definitioner är relativt smala och för att vara trogen det begrepp som de kulturella och kreativa näringarna utgör utgår våra två huvuddefinitioner ifrån att hellre fånga för lite än för mycket. En stor del av detaljhandeln är exkluderad då det inte är statistiskt möjligt att sortera ut den handel som berör de kulturella och kreativa näringarna.
Figur 2 visar förhållandet mellan ytterligare tre definitioner. Den första rapporten, ”Upplevelseindustrin 2003 – statistik och jämförelser”, publicerades 2003 av den svenska organisationen KK‑stiftelsen. Denna rapport inriktade sig specifikt på Sverige och fick ett stort genomslag. En stor skillnad mot den definition vi har använt i denna rapport, och de övriga definitioner som diskuteras i detta avsnitt, är att besöksnäringen och måltidssektorn är inkluderad i KK‑stiftelsens definition. Tillsammans utgjorde de två sektorerna ungefär 38 procent av hela upplevelseindustrin. En annan skillnad är att modesektorn också är inkluderad i KK‑stiftelsens definition till skillnad från de två definitioner vi använt i denna rapport.
Figur 2. Förhållandet mellan olika definitioner.
Den andra rapporten, ”Guide on surveying the economic contribution of the copyright-based industries”, publicerades 2003 av FN‑organet World Intellectual Property Organization (WIPO) som bevakar immaterialrättsfrågor. Den definitionen utgår ifrån de sektorer där upphovsrätten är central. En viktig sektor som WIPO inkluderar till skillnad från ECO och ESSnet är telekommunikationssektorn. WIPO inkluderar dock inte museer eller kulturminnesinstitutioner.
Den tredje rapporten, ”The economy of culture in Europe” (ECIE), publicerades 2006 och togs fram av konsultföretaget KEA på uppdrag av EU‑kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur. I likhet med KK-stiftelsens definition inkluderar ECIE modesektorn. En skillnad de två definitionerna emellan är att ECIE inkluderar en större del av partihandeln inom sektorn men till skillnad från KK‑stiftelsen en väldigt liten del av detaljhandeln. Liksom WIPO inkluderar ECIE också telekommunikationssektorn.
Under den tid som dessa rapporter har publicerats har de statistiska standardkoderna, SNI-koderna, justerats vid två tillfällen. Vi har därför varit tvungna att uppdatera dessa definitioner till SNI 2007. Därför kan det förekomma vissa avvikelser mot den definition som ursprungligen togs fram i rapporterna. Vi anser dock att de ändå ger en uppfattning om hur de olika definitionerna förhåller sig till varandra och vad som hänt under de senaste åren.
Figur 3 visar en jämförelse över resultatet för de olika definitionernas förädlingsvärde år 2010 i Sverige.
Figur 3 KKN:s storlek efter förädlingsvärdet i miljarder kronor, Sverige 2010.
Hur ser det ut i Sverige?
Nedan presenteras några av de viktigaste resultaten över de kulturella och kreativa näringarna i Sverige. I dessa siffror är det definitionen från European Cluster Observatory som använts.
Företagande och anställda
117 000 företag är verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna i Sverige och antalet ökade med i genomsnitt 5,4 procent per år mellan 2008 och 2010. Nästan 83 procent av företagen är enmansföretag och 98 procent har 0–9 anställda. Drygt 146 000 personer är anställda inom de kulturella och kreativa näringarna och endast 0,1 procent av företagen har 200 anställda eller fler.
Omsättning och bidrag till BNP
De kulturella och kreativa näringarna omsatte cirka 285 miljarder kronor i Sverige 2010. De bidrog med 3,3 procent till Sveriges BNP.
Tillväxt
År 2010 var tillväxten inom de kulturella och kreativa näringarna 5,5 procent. Tillväxten har dock skiftat kraftigt mellan åren 2008 till 2010.
1 kommentar
Kulturekonomi | Bokbranschen och Volante (gästblogg på Svensk Bokhandel)
[…] i diskussioner om kulturella och kreativa näringar eller kreativ sektor, trots att bokbranschen i alla definitioner […]