EnglishHur stor är sportnäringen? Sverige och regioner. Ny rapport från Volante
Skrivet av Volante / / Research
Ladda ned rapporten ”Den svenska sportbranschen – Statistik och definition för Sverige”.
Under 2015 har vi arbetat på uppdrag av Stockholms idrottsförbund med att beskriva idrottens värden och effekter. Det arbetet har bestått i att göra en sammanställning av forskning som visar på idrottens kraft i olika delar av samhället, dels baserat på andras forskning och dels utifrån studier vi själva gjort. Vi berör bland annat idrottens effekter för turism, attraktivitet, intellektuell utveckling, hälsa och inte minst jobb och ekonomi.
Inom uppdraget har vi tagit fram en huvudrapport ”Idrottens värden och effekter” och två fördjupningsstudier. Den första handlar om värdet av idrottshallar och deras betydelse för människors livskvalitet, även för ickeanvändare. I den andra fördjupningsstudien har vi sett närmre på sportnäringen.
Men hur mäter man en bransch?
Det är en fråga som vi på Volante ställt oss i mer än 15 år. Vi har arbetat med en mängd uppdrag om att mäta framför allt icke-traditionella branscher — från ”upplevelseindustrin” och kulturella och kreativa näringar i många sammanhang, till flera studier av den svenska musikbranschen och modebranschen på senare år.
Gemensamt med dessa branscher, inklusive sportnäringen, är att de saknat en etablerad definition i Sverige. Att mäta sportnäringen innebär således också att föra en diskussion om vad som utgör sportnäringen.
I Europa har det förts en diskussion om en metod för att utveckla ett så kallat satellitkonto för sportnäringen. För några år sedan togs ”Vilniusdefinitionen” fram för att börja etablera en gemensam europeisk definition som ska möjliggöra jämförelser internationellt.
Vilniusdefinition är indelad i tre nivåer. Den första nivån utgår ifrån etablerade statistiska branschkoder som enbart omfattar sportverksamhet. Det är den innersta cirkeln i figuren och kallas kort och gott för ”statistisk definition” enligt Vilniusdefinitionen. Alla tre nivåer bygger dock på offentlig statistik. Dessa koder fångar dock bara en mycket liten del av hela sportnäringen, framför allt utgörs dessa koder av drift av olika typer av idrottsanläggningar.
Då den innersta cirkeln utgör en mycket liten del av hela sportnäringen har Vilniusdefinitionen utökats med två ytterligare definitioner (cirklarna utanför kärnan i figuren nedan) där ytterligare branschkoder ingår men som kräver manuell bearbetning. De kallas för en smalare definition och en bredare definition. Förenklat kan man säga att den smalare definitionen omfattar de företag där idrott är en output av verksamheten (exempelvis idrottsevenemang) och den bredare definitionen omfattar även den andel hos företag där idrott utgör en input (exempelvis försäkringsbolag som anlitas av ett idrottsevenemang).
I vår rapport har vi tagit vår utgångspunkt i Vilniusdefinitionen men inte anpassat den fullt ut till Sveriges särskilda förutsättningar. Det innebär att den definition vi använt i huvudsak består av kärnan inom sportnäringen, vilket gör att de resultat vi presenterar i rapporten ska ses som lågt skattade.
Så vilka resultat har vi kommit fram till?
Kortfattat: Den svenska sportnäringen har drygt 27 000 anställda i nära 20 000 företag och dessa företag omsätter sammanlagt 87,5 miljarder kronor.
Det vi tycker är särskilt intressant är att vi även gjort regionala nedbrytningar av statistiken. Ser vi till antalet företag, anställda och omsättningen så är mönstret att sportnäringen framför allt är koncentrerad till de tre storstadslänen; Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Det är kanske inte helt oväntat då en stor del av Sveriges befolkning bor i dessa tre län.
När vi istället analyserar statistiken med hänsyn till befolkningsstorleken träder ett annat mönster fram. Jämtland och Dalarna hamnar då i topp och även Västernorrland, Värmland och Jönköping kommer högre upp.
Vi ser fram emot att fortsätta diskussionen om sportnäringen och hur vi kan fortsätta utveckla metoden för att mäta denna näring. Det är ett spännande område där det händer väldigt mycket just nu och där vi upplever att idrotten i stor utsträckning har förbisetts utifrån ett näringslivsperspektiv.
Ladda ned rapporten ”Den svenska sportbranschen – Statistik och definition för Sverige”.